Frågor om energi är viktiga för många av Plast- & Kemiföretagens medlemmar, t ex för företag som tillverkar aluminium, cement, eten, ferrolegeringar, gas, kalciumkarbid, koppar, natriumklorat, PVC och socker.
Den svenska ekonomin bygger hög grad på förädling av råvaror i avancerade och energiintensiva processer. Ofta är el på samma sätt som skogen eller malmen en råvara i processen. Lika lite som det går att byta ut järnmalm mot något annat går det att byta ut elen i dessa processer. Därför är det viktigt att elförsörjningen både är stabil och internationellt konkurrenskraftig. Utan dessa förutsättningar riskeras tusentals arbetstillfällen och stora exportinkomster för svensk del.
Erfarenhetsutbyte mellan energiintensiva företag har genom decennierna medverkat till en minskad energiförbrukning per producerad enhet, även om nya produktkrav ibland har inneburit en ökad energiåtgång.
De samlade statliga energiskatterna uppgår till ca 55 miljarder kronor per år. Elkostnaderna i förhållande till saluvärdet överskrider hos flera av våra medlemsföretagen 20 %. I ett fall är elkostnaden så hög som 35 % av saluvärdet. Detta kan jämföras med en snittkostnad för el på 1,7 % av saluvärdet för verkstadsindustrin.
För de mest elintensiva företagen innebär en höjning av elpriset med 1 öre/kWh en ökad kostnad per anställd och år med mer än 40 000 kr.
Neddragning av elproduktion, till exempel stängning av kärnkraftsreaktorer i Sverige, leder till att andra dyrare energislag måste användas. Detta leder även till ökade koldioxidutsläpp, t ex från kolkraft i Danmark. I Sverige har marginalerna för att klara en effekttopp en kall vinterdag minskat kraftigt. Långsiktigt är det därför avgörande för tilltron till elmarknaden, att effektproblematiken kan lösas marknadsmässigt.