Klimat
- Plastkassen genererar lägre utsläpp av växthusgaser än papperspåsen. 39 procent mindre än en papperspåse som inte komposteras och 68 procent mindre om papperspåsen komposteras.
- Plastpåsen konsumerar 71 procent mindre energi vid tillverkningen än papperspåsen. Ser man enbart på den fossila delen av energiåtgången förbrukar den vanliga plastpåsen 36 procent mindre än papperspåsen och upp till 64 procent mindre än en bionedbrytbar plastkasse.
Vatten
- Plastkassen konsumerar mindre än 6 procent av den mängd vatten som går åt för att tillverka papperspåsen.
Avfall
- Papperspåsen genererar nästan 5 gånger mer avfall än plastpåsen.
Flergångskasse
- Efter 4 eller fler användningar är flergångskassen i plast överlägsen alla engångskassar oavsett material.
Detta visar ett antal så kallade livscykelanalyser som gjorts på olika bärkassar [1]. Relevansen för svenska förhållanden kan variera något beroende på vilka antaganden som gjorts för tillverkning, användning och avfallshantering. Sverige ligger långt framme när det gäller att återvinna vårt avfall.
I det stora hela är vårt val av bärkasse i butiken marginellt i jämförelse med den miljöpåverkan som varorna i kassen orsakar. Idag finns det ett stort utbud av bärkassar, från engångs till flergångs, och alla varianter har sina fördelar för konsumenten. Vad som passar bäst beror på hur och vad man handlar. Diskussionen bör därför inte handla om papper eller plast utan om hur vi kan återanvända våra kassar och sedan återvinna dem.
Synen på plastkassarna
Många tror att plastkassen är ett sämre alternativ ur miljösynpunkt. Argumenten som framförs mot plastkassen är att den tillverkas av olja, och därför bidrar till klimatpåverkan, samt att den skräpar ner. Nedskräpning är dock inte ett problem i Sverige.
Den vanligaste plastkassen tillverkas idag av fossil olja. Men eftersom 90 procent av den fossila oljan används för transporter och energiproduktion är även produktionen och transporten av andra bärkassar beroende av olja. För att få en rättvis bild måsten man därför jämföra plastkassen med alternativen - från tillverkning, via användning och slutlig avfallshantering. Detta kallas livscykelanalys och resultaten redovisades ovan.
Plast av förnyelsebara råvaror
Det finns en stor drivkraft i samhället att bli mindre beroende av fossila råvaror. Därför sker också en utveckling inom plastindustrin mot förnyelsebara råvaror samt att öka användning av återvunna råvaror.
Nu lanseras återvinningsbara plastkassar gjorda på förnyelsebar råvara i de svenska dagligvarubutikerna [2]. Plasten är så kallad grön polyeten. Materialet har samma egenskaper som polyeten baserad på olja och kan återvinnas på samma sätt, men råvaran är sockerrör. En plastkasse av grön polyeten minskar koldioxidutsläppen med 70-75 procent jämfört med en vanlig kasse [3].
I Sverige ligger vi långt fram när det gäller återvinning av plast och vi har ett insamlingssystem för alla plastförpackningar. När plastkassen inte går att återanvända mer kan den därför återvinnas till nya plastpåsar.
Plastkassen kan återanvändas på många sätt
Att använda en produkt flera gånger innan den slängs i soporna är ett viktigt sätt att spara resurser. De plastkassar som används av butikerna i Sverige går att återanvända. En undersökning i Storbritannien visar att över 80 procent av konsumenterna använder plastkassen fler gånger. Exempelvis för att bära hem våta badkläder, träningskläder eller handduk, som skopåse eller för smutstvätt.
Eftersom plastkassen går att vika ihop så den tar lite plats är den smidigt att ha i väskan i beredskap om man tex skall handla på vägen hem från jobbet.
Många plastkassar används som soppåsar. Då tillvaratas den inneboende energin som finns i materialet genom att vi i Sverige energiutvinner vårt avfall (som värme och/eller elektricitet). Efter återanvändning och materialåtervinning är detta den bästa avfallshanteringen.
Den polyetenplast som används i plastkassarna innehåller lika mycket energi som bensin, vilket är dubbelt så mycket som för trä och papper. Plasten bidrar därför till att det blandade avfallet förbränns mer effektivt. Polyeten brinner rent utan att avge några giftiga gaser. Vid bra förbränning bildas bara koldioxid och vatten.
Eftersom vi i Sverige har förbud mot att deponera organiskt avfall kommer förbrukade plastkassar att antingen materialåtervinnas eller energiutvinnas, och inget går till spillo.
Nedskräpning
I flera länder i världen har man problem med nedskräpning av tunna plastpåsar som inte kan återanvändas. Men nedskräpning är inte i första hand ett materialproblem utan beror på människors inställning och hur väl avfallshanteringen fungerar. Nedskräpning måste därför i första hand hanteras genom utbildning, ökad medvetenhet i samhället, lagstiftning samt förbättrad avfallshantering.
I vissa delar av världen där man har misslyckats med avfallshanteringen förknippas plastpåsar med annat skräp som tuggummi, omslagspapper, cigaretter m m. Även om plastkassar i avfallet vanligtvis står för mindre än 5 procent kan de vara mycket synliga. Plastpåsar som hamnar i miljön kan både vara skadligt för djurlivet samt att det är slöseri med materialet eller den inneboende energin som hade kunnat användas.
I Sverige utgör plastpåsarna mindre än en procent av allt skräp som samlas in i naturen[4].
Läs mer om hur plastbranschen bidrar till minskad nedskräpning. (länk clean sweep)
Nedbrytbara plastkassar inget bra alternativ
Eftersom vi i Sverige vill återvinna våra plastförpackningar och plastkassar är inte nedbrytbara plastkassar ett bra alternativ. Dels finns en oro för att dessa skall försämra återvinningen om de kommer in i insamlingssystemet och dels orsakar kompostering utsläpp av växthusgaser trots att inte energin i materialet tillvaratas.
För att inte nedbrytningen skall ta för lång tid behöver också förutsättningarna vara de rätta. Det är tex skillnad på en storskalig komposteringsanläggning och en vanlig hemkompost som inte kommer upp i samma temperaturer. I biogasanläggningar kan det också bli problem.
Korta fakta om plastkassen
- Plastkassen introducerades under 1960-talet som ett mer resurssnålt och kostnadseffektivt alternativ till de kassar som då användes.
- Idag är uppskattningsvis 90 procent av bärkassarna av plast.
- En av fördelarna med plastkassen är att den väger lite men ändå är stark. En plastkasse som väger mindre än 30 gram kan bära upp till 20 kg.
- Den tekniska utvecklingen har lett till att tjockleken på kassen har minskat trots att styrkan har bibehållits. 1976 var tjockleken ca 60 m m, 1984 hade den minskat till 45 m m. 1989 skedde ett tekniksprång som minskade tjockleken ytterligare till under 20 m m. (1 m m = 1 tusendels millimeter). Därför används idag endast 1/4 av den mängd plast som användes för 15 år sedan i en bärkasse.
- Eftersom plastkasse är tunn och går att packa tätt ihop tar de betydligt mindre plats när man skall köra ut dem till butiken. En lastbil med plastkassar motsvarar ungefär sju lastbilar med papperskassar.
- Sköna handtag underlättar bärandet.
- Eftersom plastkassen är vattentålig är den lämplig att använda utomhus samt till sport och resor.
Referenser
[1] “Review of Plastic vs. Paper Bag LCA Studies” The ULS Report, mars 2008 http://use-less-stuff.com/Paper-and-Plastic-Grocery-Bag-LCA-Summary-3-28-08.pdf
[2]http://www.market.se/Brancher/Dagligvaror/Hemkop-forst-ut-med-gron-polyeten-kasse/
[3] "Comparative life cycle assessment of polyethylene based on sugarcane and crude oil" Christin Liptow, 2009 http://www.chalmers.se/ee/SV/forskning/forskargrupper/miljosystemanalys/publikationer/pdf-filer/2009_1/downloadFile/attachedFile_11_f0/2009-14-1.pdf?nocache=1263820845.54 och http://www.chalmers.se/ee/SV/forskning/forskargrupper/miljosystemanalys/publikationer/pdf-filer/2009_1/downloadFile/attachedFile_12_f0/2009-14-2.pdf?nocache=1263820845.54
[4] http://www.dn.se/nyheter/sverige/svart-atervinna-miljokasse?rm=print