I utvecklingsländerna förstörs ofta 30-50 procent av maten innan den når konsumenten. Motsvarande siffra i västvärlden är två procent - tack vare effektiva plastförpackningar, distributionssystem och kylförvaring. Högsta möjliga skydd med minsta möjliga materialåtgång till lägsta pris - det är det som eftersträvas i förpackningsindustrin. I stort sett alla varor måste förpackas för att kunna transporteras och distribueras på ett rationellt sätt. Förpackningarna är därför del i ett system som gör det möjligt att kostnadseffektivt förmedla varor från producent till konsument.
Hälften av alla varor förpackas i plast
Omkring 40 procent av all plast används till förpackningar, och av dessa väger hela 60 procent under tio gram! Ungefär hälften av alla varor i Västeuropa förpackas i plastförpackningar. Ändå står plastförpackningarna bara för 17 % av den totala vikten av alla förpackningar. De två typer av förpackningar som dominerar är förpackningsfilm samt flaskor och dunkar.
Varför plastförpackningar?
Plast är ett mycket resurseffektivt förpackningsmaterial. I de närmaste obegränsade möjligheter till utformning, bättre hygien och låg vikt är några av de egenskaper som gör plastförpackningarna så eftertraktade. En viktig egenskap är att kunna skydda maten och samtidigt behålla smaken och näringsvärdet. Utöver detta vill konsumenterna att förpackningarna skall ha tydlig identifiering och märkning samt vara lätta att öppna och använda. Genomskinliga plastförpackningar ger kunden möjlighet att se på maten utan att behöva röra den, vilken minskar fläckar och andra skador.
Plastförpackningar spar resurser
Plastförpackningar är lätta och bidrar därför mycket lite till vikten på en paketerad produkt, endast mellan en till tre procent. Inom EU spar plastförpackningar runt 27 miljoner ton olja, som skulle ha konsumerats om man valt tyngre förpackningsmaterial. Plastförpackningar behöver både mindre energi under produktionsfasen och användningsfasen, jämfört med alternativen. Genom att inslagna färskvaror håller längre i plast förhindras runt 10 procent av matförlusterna, vilket sparar ytterligare 22 miljoner ton CO2-utsläpp. Vill du läsa mer är
här en länk till rapporten som räknat ut detta.
Allt lättare förpackningar
Plastförpackningarna utvecklas i en snabb takt och blir allt lättare och starkare. Exempelvis har vikten på vanliga läskedrycksflaskor i plast minskat cirka 30 procent under de senaste 12 åren. Att vi började använda refillförpackningar är också ett effektivt sätt att minska förpackningsvikten. Exempelvis medförde refillförpackningen för lingonsylt att vikten reducerades med hela 98 procent - från 332 till 6 gram.
Livsmedelsförpackningar
När det gäller plastförpackningar som skall komma i kontakt med livsmedel är det reglerat inom EU vilka tillsatser i plasten som är tillåtna. Det finns en så kallad positivlista med godkända tillsatser. För många av dessa ämnen finns särskilda gränsvärden, en del mycket låga. Alla livsmedelsförpackningar av plast måste uppfylla kraven på migration, det vill säga hur mycket av ämnet som får vandra över till livsmedlet. Märkningen med symbolen ”glas och gaffel” eller orden ”till livsmedel” används på alla material för att visa att detta är säkert att använda till livsmedel. På det sättet har plast en fördel jämfört med t ex papper som inte har samma regelverk. Läs mer om reglerna för plast i kontakt med livsmedel på Livsmedelsverkets
webbsida.
Plastkärl i mikron
Det finns en märkning som visar om ett plastkärl är lämpligt att använda i mikrovågsugn. Vattenhaltiga livsmedel kan komma upp i 110 grade medan feta och söta livsmedel kan bli ännu varmare vid längre tillagning. Vissa vanliga livsmedelsförpackningar i plast klarar inte 110 grader utan mjuknar. Dessa förpackningar kan därför klarar kortare uppvärmning men inte längre tillagning. Mer information (på engelska) finns
här.
Det pågår ett forskningsprojekt på KTH för att studera om lukt eller smak kan påverkas hos olika livsmedel om dessa värms upp olika plastkärl. Mer information om detta
projekt