När en plastprodukt är uttjänt är det viktigt att den tas om hand på ett sätt som är acceptabelt ur miljösynpunkt. Det man strävar efter är att öka resurshushållningen och minska miljöpåverkan.
De möjligheter som finns för att ta hand om uttjänta plastprodukter är följande:
Mekanisk återvinning
Det polymera materialet i produkten tas till vara för att tillverka samma produkt eller en helt annan produkt. Exempel på detta är förbrukade plaströr som samlas in, mals ned och blir nya rör, eller kasserade PET-flaskor som används för tillverkning av fleecetröjor. Plast kan återvinnas mekaniskt runt sju gånger innan egenskaperna blir försämrade.
Idag finns eller byggs det upp insamlingssystem inom nästan alla stora användningsområden för plasterna. Inom vissa områden som förpackningar och jordbruket är återvinningsnivåerna höga på grund av den goda kvalitén och möjligheterna rengöra de homogena avfallsströmmarna.
Råvaruåtervinning
Det finns en rad olika teknologier som räknas som råvaruåtervinning. Gemensamt för dem alla är att plasten bryts ner till sina ursprungliga råvaror. Dessa kan därefter användas för nytillverkning av plast eller som komponenter i någon annan petrokemisk produkt. Den främsta fördelen med råvaruåtervinning är att alla plaster kan återvinnas. Till skillnad mot traditionell mekanisk materialåtervinning kan även de plaster som förekommer i materialblandningar och är förorenade återvinnas.
Råvaruåtervinning började tillämpas i Europa i början av nittiotalet och växte därefter kraftigt under några år, för att sedan plana ut. Av de uttjänta plastprodukter som omhändertas i Europa råvaruåtervinns cirka 4 procent. Hittills är det kostnaderna för att råvaruåtervinna som motverkat en mer omfattande råvaruåtervinning i kombination med att volymerna inte har varit tillräckligt stora – vilket är en förutsättning för att bygga storskaliga, kostnadseffektiva återvinningsanläggningar. Samhällets ökade strävan att återvinna samt ett gradvis utökat producentansvar gör dock råvaruåtervinning till ett allt mer intressant alternativ. I EU:s uppdaterade direktiv för omhändertagande av förpackningar uppmuntras utveckling och användning av nya materialåtervinningsprocesser.
Energiutvinning
Vid energiutvinning tar man till vara på det höga energiinnehållet som finns inbyggt i plastmaterialen och använder det för produktion av elektricitet eller värme. Det här är ett utmärkt alternativ i de fall då miljöpåverkan som uppstår vid materialåtervinning är större än miljövinsten. Eftersom plaster tillverkas av olja är deras värmeinnehåll högt. Genom att utnyttja plasterna som ett bränsle kan andra naturresurser såsom olja, gas och kol sparas. Hushållsavfallet i Europa innehåller ungefär 9 procent plast men denna plast står för 30 procent av energiinnehållet.
När är olika metoder lämpliga?
Teoretiskt kan alla termoplaster (plaster som smälter då de värms upp) materialåtervinnas mekaniskt. Men det beror sedan på i vilka produkter som plasterna används om de i praktiken är lämpligt att samla in sortera dessa för mekanisk återvinning eller om något annat alternativ är bättre ur resurs- eller miljösynpunkt.
Statistik
Plastbranschen tar varje år fram statistik över hur uttjänta plastprodukter hanteras i Europa. 2009 var materialåtervinningen av alla plastprodukter 22,5 % (21,3 % 2008) och energiutvinningen 31,5 % (30,0 % 2008).
Sverige, samt ytterligare åtta länder, återvann mer än 80 % av plastavfallet, som material eller energi.
Läs rapporten
Plastics – the Facts 2010.