Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter 

I Sverige gäller producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Producenterna ska märka sina produkter, se till att det finns ett system för att samla in el-avfallet samt att avfallet tas om hand på ett miljövänligt sätt.

Den svenska förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter baseras på WEEE-direktivet (2002/96/EG) som alla medlemsstater i EU implementerar. När producentansvaret infördes i Sverige år 2001 bildades servicebolaget El-Kretsen av näringslivet.

Lämplig hantering av plastkomponenter
Användningen av plast i elektriska och elektroniska produkter varierar mycket mellan olika produktgrupper. Det finns därför inte en optimal avfallshantering för alla produkter. Dessutom kan inte plastkomponenterna ses isolerat eftersom de ofta är hopsatta med olika metaller. Den bästa hanteringen kan därför ofta bestämmas utifrån behovet att eliminera farliga ämnen eller att återvinna värdefulla metaller.

Det optimala omhändertagande av plastkomponenter från fem olika produktgrupper har studerats ur miljö- och ekonomisynpunkt. Produktgrupperna var: kylskåp, TV-apparat, vattenkokare, mobiltelefon och bildskärm. Det viktigaste ur miljösynpunkt var att undvika deponering. Övriga hanteringsmetoder (mekanisk återvinning av blandat respektive homogent plastavfall, råvaruåtervinning, energiutvinning, förbränning utan energiutvinning) visade ganska liknande miljöresultat. Mekanisk återvinning var sällan det bästa alternativet eftersom demontering ökar kostnaderna samtidigt som det inte alltid leder till märkbart bättre miljöaspekter.

Användningsfasen viktig
För elektriska och elektroniska produkter är det viktigt att man beaktar hela produktens livscykel. Det finns stora möjligheter att öka resurshushållningen och minska miljöpåverkan hos dessa produkter. Speciellt när det gäller att minska energiförbrukningen under användningsfasen.

Ett bra exempel är ett kylskåp. I nya effektivare produkter kan energiförbrukningen minskas med upp till 60 procent, dvs med 600 kilo fossila bränslen. Detta ska ställas mot den plast som finns i ett kylskåp som motsvarar cirka 50 kilo fossila bränslen. Risken med en alltför långt driven återvinning är att undermåliga material börjar användas i produkter där de inte hör hemma. Därmed försämras produkternas prestanda vilket totalt sett kan få negativa effekter på miljön.

Alternativa metoder
Plastbranschen undersöker alternativa metoder för att hantera elektronikavfallet. Plast från mobiltelefoner kan användas för energiutvinning. Stora apparater, såsom kylskåp, kan använda samma typ av fragmenteringsprocess som för bilar. Vidare kan förgasning vara intressant.