Utan konkurrens-kraftiga företag ingen hållbar utveckling

Att arbeta med hållbar utveckling är svårt. Inget är ju så komplext som själva livet. Därför är det kanske inte så konstigt att journalister och forskare och ofta förvirrar mer än de bidrar till en strate-gisk överblick.  Politiken blir därefter.

Ett exempel är att många sätter ekologisk, social respektive ekonomisk hållbarhet i samma dimen­sion.  Trots att de har olika tidsperspektiv.  En bättre miljö kan vi sträva efter. Däremot kan vi inte vänta på en hållbar ekonomi. Det vet alla företag. Man kan till exempel ha som mål att investera i en mer effektiv energiförsörjning, men utan vinster blir det varken bättre löner eller miljöinvesteringar. Konkurrenskraft och en god ekonomi, är när vi pratar hållbarhet, inte något mål utan ett nödvändigt medel för att nå ekologisk och social hållbarhet.

Jobben, eller arbetslinjen som Alliansen säger, är det närmaste våra förtroendevalda kommer begreppet konkurrenskraft. Därför kändes det bra att Stefan Löfvén på den socialdemokratiska kongressen slog fast att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i Europa år 2020. Och att detta skall prioriteras framför andra politiska mål. Det är bra att Löfvén sätter jobben (konkurrenskraften) i relation till våra konkurrentländer och inte till BNP-utveckling, procentsatser etc. Om svenska företag tappar i konkurrenskraft minskar exporten och grunden för välfärd (och jobb) raseras. Det vet Löfvén.

Direkt efter att Löfvén sagt att jobben (konkurrenskraften) ska prioriteras framför andra politiska mål startade en twitterstorm från olika särintressen. Naturskyddsföreningen fullkomligt bombade de socialdemokratiska kongressdeltagarna med meddelanden om att miljön minsann också är viktig…. 

Mål och medel. Vi strävar efter hållbarhet men kan inte göra det utan konkurrenskraft. Naturskyddsföreningens krav är för det mesta helt frikopplade från kravet om konkurrenskraft både vad gäller företag och på nationell nivå.

2014 blir ett spännande politiskt år. Om Lövféns gäng vinner valet så hoppas jag att han står upp mot alla särintressen som säger att konkurrenskraften får vänta. Ett starkt näringsliv, ökad export är inte bara bra för jobben, utan en förutsättning för hållbar utveckling i Sverige.  

Magnus

Långfredag med Framtidskommissionen

För de flesta av oss sekulariserade svenskar så betyder påsken något annat, till exempel soliga fjällturer, påskkärringar som tigger godis och hemlagat lamm. Mitt starkaste barndomsminne från påsken är att pappa och jag alltid gjorde äggtoddy, barnvarianten.  Äggulor och socker som vispades för hand i ett glas. Man fick inte smaka förrän skeden kunde stå för sig själv! Jag förstod redan som liten varför det heter långfredag.

Apropå segt så presenterades resultatet av Framtidskommissionens arbete nu i veckan.  Det är alliansledarna Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund som står bakom rapporten medan kommissionen själv har bestått av ett urval personer från akademin och näringslivet. Kommissionen har, under det ett och halvt år som man arbetat, tagit fram ett antal rapporter. Partiledarnas slutrapport, är en beskrivning av ett antal utmaningar men inga förslag till beslut eller förändrad politisk inriktning.

Problemet är att alla rapporter som tagits fram i Framtidskommissionens arbete saknar en ledstång att förhålla sig till. De blir hängande i luften utan förankring i vad som händer i omvärlden. Det är långa och vackra texter om hur vi framtiden ska kunna fördela och bevara det goda, skola, vård, miljö, utan att förhålla sig det som skapar det goda, konkurrenskraft, de svenska företags relativa förmåga att konkurrera i en allt mer globaliserad värld.

En ledstång som skulle kunna ha fungerat var Globaliseringsrådets rapport. Den presenterades 2009 och på ett mycket tydligt sätt lyfte den fram att regeringen måste sluta med sitt navelskåderi. Regeringen stoppade genast in rapporten i den allra nedersta byrålådan. 

”Den globala konkurrensen om investeringar, talang och kapital har sannolikt bara börjat. Industriländerna står inför en period med betydande omstruktureringar av sina ekonomier, stora delar av dagens industri- och tjänstebranscher kommer att tas över av andra länder. Hur väl rustat står Sverige att möta dessa utmaningar? Hur kan ett litet öppet land förbereda sig för att tillgodogöra sig de vinster som finns i en globaliseringsprocess”, Globaliseringsrådet.

Utan konkurrenskraftiga exportföretag har vi inget att fördela. Regeringens brist på klarspråk vad gäller globalisering och avsaknaden av industripolitik är förödande inte bara för vår framtida välfärd utan även för akademiska övningar som Framtidskommissionen.

Glad Påsk!
 
Magnus

Vi möter våren i ett rosa skimmer

Våra lokaler i Industrihuset på Storgatan kommer att renoveras och förtätas så att de nya IKEM-kollegorna ska få plats. Under våren kommer vi därför tillfälligt att flytta in hos Industri- och Kemigruppen på Kungsträdgårdsgatan 10. Under några månader får vi möjlighet att riktigt lära känna varandra för att i mitten av juni flytta tillbaka och inviga vårt nya IKEM-kontor.



En annan uppmärksammad upprustning och ombyggnad var förändringen av Kungsträdgården 1997-1998. Upprustningen gjordes i samband med att Stockholm var kulturhuvudstad i EU. Då anlades en stor central damm, samtliga lindar i dåligt skick byttes och framförallt, många japanska körsbärsträd i allé planterades. Alla som har varit i Kungsan när körsbärsträden blommar vet att det är en magisk känsla att få uppleva det skira rosa ljuset från träden. Så välkommen till Kungsträdgårdsgatan och möt våren med oss.

Magnus  

PS. Trots vår tillfälliga omlokalisering så behåller vi samma postadress. Våra telefonnummer behåller vi fram till lanseringen av IKEM i mitten på maj.

Renässans för industrin

Anledningen är energi- och elpriser. Samtidigt som europeiska politiker fattar det ena beslutet efter det andra som pressar energipriserna uppåt har kostnaderna för den amerikanska industrin rasat.

- Det är inte nya robotar som tar över tunga lyft eller avancerad tillverkning av vindturbiner som är anledningen till den amerikanska industrins återuppståndelse. Svaret är istället tillgång till naturgas, kommenterade nyligen Kevin Bullis, senior editor för energi på MIT Technology Review.                  

Så här sammanfattade branschorganisationen American Chemical Council föregående år.

”2012 proved to be an outstanding year for the U.S. business of chemistry, which seized the competitive price advantages of natural gas from shale and announced more than $40 billion in U.S. chemical manufacturing investment projects. Insourcing, at least in the chemical industry, has replaced outsourcing.”

Den amerikanska industri-renässansen ser ut att hålla i sig. Enligt de senaste prognoserna så kommer amerikanska energi- och elpriser även år 2030 att vara hälften så höga som i Europa. Med andra ord ser framtiden högst oviss ut för den europeiska basindustrin.

BlåGul framtid?
Förnyelsen av den fossilbaserade processindustrin kommer i en accelererande takt att förläggas till mellanöstern och USA. Samtidigt som detta sker ökar dock den globala marknaden för biobaserad plast och kemi. Konsumenterna är idag beredda att betala för miljövänliga alternativ och efterfrågan är många gånger större än utbudet. Här finns möjligheterna!

Det är dags vakna. Medan politiker i EU och Sverige nöjer sig med mål och färdplaner sker praktiskt taget alla investeringar i nya bioraffinaderier i Sydamerika och i Asien.

Vi stödjer regeringens ambition när det gäller innovation men vi är oroade över politikens bristande förståelse och intresse för att locka internationellt kapital för industriinvesteringar i Sverige. För att knyta ihop kedjan med forskning – innovation - produktion – välfärd, behövs en tydligare industri- och tillväxt politik.

Magnus